Gräsmatta - allt du behöver veta

Gräsmattor behöver vårdas. Sammanlagt finns över 10 000 arter i gräsfamiljen. Och gräsets egenskaper och funktion varierar i alla dess former. Därför finns det självklart en mängd olika sätt att sköta sin gräsmatta. Här finner du ett axplock av några av de grundläggande metoderna för gräsmatteskötsel.

Om gräsmattan är frisk och grön behöver vi i Sverige normalt ingen eller liten vattentillförsel. Regnar det inte alls under en längre period bör gräsmattan vattnas cirka två gånger per vecka och då ges en rejäl rotblöta. Att vattna ofta och lite är förödande för gräset eftersom rötterna då går grundare.

För att undvika onödig avdunstning bör gräsmattan bevattnas på kvällen eller natten. Genom att öka klipphöjden och alltid se till att klippa med skarpa knivar kan man minska risken för uttorkning av gräset. Tecken på uttorkning är att gräset får en grågrön färg och därefter gulnar

En gräsmatta är en tät och regelbundet klippt eller slagen vegetationsyta av gräs som inte används för jordbruk. Gräsmattor finns i till exemple trädgårdar, parker, fotbollsplaner och golfbanor. Gräsmattor klipps regelbundet med gräsklippare till en låg, jämn höjd. 

Många trädgårdsägare drömmer om en gräsmatta där det enbart växer gräs och inget ogräs så som maskrosor eller mossa. Denna form av monokultur är väldigt ovanlig i naturen, och en gräsmatta kräver därför en mycket stor arbetsinsats. Många glömmer bort att gräsmattan är en inplanterad växt i trädgården precis som vilken annan växt, och dessutom en svårskött sådan. För att en gräsmatta skall hålla sig och vara fin år efter år måste den, förutom att klippas regelbundet, gödas, vattnas och användas. Det finns även medel att bespruta gräsmattan med för att hålla den fri från sjukdomar och skadedjur, men man bör då se till att använda naturliga bekämpningsmedel så att man inte skadar den omkringliggande naturen. 

Att hålla gräsmattor blev populärt i Europa under medeltiden. De första gräsmattorna påminde mycket om naturliga betesmarker och hölls bland annat av kloster och slottsherrar. I trädgårdstraditioner från andra delar av världen är gräsmattan mycket ovanlig, bland annat på grund av att det svala, fuktiga klimatet längs Europas kuster är det som lämpar sig bäst för gräsmattor. Under det tidiga 1600-talet blev trädgårdsskötsel mycket fashionabelt bland den europeiska adeln och den täta, lågt klippta gröna gräsmattan dök upp i Storbritannien. En välskött gräsmatta kom att symbolisera status och god smak, och bruket spreds till många andra europeiska länder. 

De första gräsklipparna uppfanns i början av 1800-talet och innan dess användes liar och skäror för att klippa gräset. Områden som liknar trädgårdsgräsmattan kan uppstå naturligt utan människans inblandning då klimat, jordförhållanden och betande djur samverkar, men de är sällan monokulturer utan innehåller en rik flora. 

På senare tid har den mer naturliga gräsmattan blivit allt populärare. Den är en lågväxande undervegetation som gör sig utmärkt på naturtomter och i lite mer informella trädgårdar. 

Gräs (Poaceae, tidigare Gramineae) en familj enhjärtbladiga växter och är ett- eller fleråriga örter med kraftigt varierande storlek. Gräs kan växa enstaka eller i täta tuvor och förökar sig ofta via underjordiska revor. De är vanligen korsbefruktande och pollineras av vinden. Det stärkelserika, mjöliga fröet är ett slags nöt.

Familjen har 635 släkten och 9000 arter. I Sverige finns 58 släkten och mer än 150 arter. Våra ekonomiskt viktigaste gräs är de fyra sädesslagen, havre, vete, råg och korn. Bland vilda arter kan nämnas vass, kvickrot, timotej, vårbrodd, hundäxing, bergsslok och ängskavle.

Många arter eller namnsorter ingår i gräsfröblandningar till gräsmattor, till exempel engelskt rajgräs, fårsvingel, hårdsvingel, krypven, rödsvingel, rödven och ängsgröe.

En blöt gräsmatta är vanligt efter en snörik vinter. Oftast brukar en blöt gräsmatta torka upp av sig själv, men om den inte gör det finns det ett antal åtgärder.

Om gräsmattan har områden med ojämnheter, till exempel svackor, kan man skära ut grässvålen kring håligheten. Man fyller sedan håligheten med matjord och lägger tillbaka grässvålen. Det är viktigt att vattna området så att grässvålen snabbt växer fast igen.

Om man har problem med fukt över hela gräsmattan så går det bra att dressa den. Man sprider då ut grus med hjälp av en liten dressvagn. Tänk på att det ska vara grus utan mull på en blöt lerjord. Dressningen gör jorden blir mer uppluckrad och gräsmattan jämnare. Genom att dressa gräsmattan kan man alltså få bukt på ojämnheterna.

Har gräsmattan allvarliga problem med blöta bör man kontakta ett företag som ser över hela trädgårdens dränering. Det går att gräva små diken själv som leder bort vattnet, men för bästa resultat bör man kontakta en dräneringsfirma.

Det är viktigt att inte klippa gräset för lågt de första gångerna på säsongen utan låta gräsmattan först få hämta sig efter vintern. Under den första delen av säsongen växer gräsmattan mest och då bör den klippas 1-2 gånger i veckan. När den riktiga sommarvärmen kommer minskar tillväxten, och då behöver gräsmattan inte klippas lika ofta. Under de varmaste sommarmånaderna växer gräset knappt alls. Efter sommaren tilltar tillväxten igen för att sedan reduceras under hösten och slutligen avta helt när frosten kommer.

Om man får mossa i gräsmattan bör man använda en och tillföra näring. Vertikalskäraren tar bort mossan och skär av gräsets rötter vilket gör att gräsmattan får luft och återhämtar sig. Mossa beror oftast på att gräset inte fått tillräckligt med luft och näring

På vissa ytor uppstår lätt en situation där trimningen sker på lägre klipphöjd än den klippning som utförs av en gräsklippare. Detta problem uppstår pga. att gräsröjare inte kan höjdinställas. Därför gäller det för den som trimmar att vara uppmärksam på klipphöjden och undvika att gräset skadas genom alltför låg klipphöjd. I vissa fall kan det på trånga ytor också vara bra att trimma runt hindren först och sedan klippa med gräsklippare. Om nödvändigt blåses det avklippta gräset ut med blåsare från kanterna etc. till de gräsytor som gräsklipparen skall klippa. Det med gräsröjaren avklippta gräset kan då klippas ännu en gång och resultatet blir mer välstädat än om man först klipper med gräsklipparen och sedan trimmar med gräsröjaren.

Gödsel används för att ge gräsmattan näring. Det är lämpligt att gödsla gräsmattan tre gånger under vegetationsåret. Den första gödslingen bör ske när gräset börjar bli grönt, den andra cirka 6-7 veckor senare och den tredje efter samma tidsintervall. Genom att gödsla gräsmattan kan mossan avta eftersom den inte trivs i näringsrik jord.

Att hjälpså innebär att man sår gräs på de ställen där gräset utsatts för slitage eller liknande. Det är bäst att hjälpså på våren eller hösten. Man börjar med att luckra upp jorden i fläckarna och jämnar sedan med kratta för att få en fin såbädd. Efter detta sår man sitt gräs, helst med samma fröblandning som man använt tidigare. Man bör skydda de nysådda ytorna någon vecka efteråt och vattna vid behov. Det går utmärkt att hjälpså efter en

Bra jord för gräsmattor är en lätt sandjord som släpper igenom både vatten och luft. Många gräsmattor har dock jord med större eller mindre inslag av lera. Jorden har dessutom packats till under många år av trampning. Detta kan leda till att gräsplantornas rötter får svårt att nå djup och gör gräsmattan extra känslig för uttorkning. För att förbättra jorden och gräsets miljö kan man göra en

Kalkning är ett tillvägagångssätt för att ge näring åt gräsmattan. Kalken ger också en bra miljö för växternas rötter, marken får en bra struktur och näringsämnena i jorden blir mer tillgängliga för växten. Eftersom mossa trivs bra i näringsfattig jord så kan ett gott kalk- och näringstillstånd motverka att mossa uppstår. Det är lämpligt att kalka gräsmattan på hösten men det går även bra att vänta till våren. För att få ett bra resultat bör kalkningen upprepas flera gånger. Kalkning kan kombineras med gödsling, det kan hjälpa till att hålla ogräs och mossa borta.

Det är viktigt att inte klippa mer än en tredjedel av grässtråets höjd åt gången. Korta gräsmattor är känsligare för slitage och uttorkning, därför bör man inte klippa gräsmattor kortare än 4 cm. Kortare höjd kallas för ”paradgräsmatta” och den måste vattnas oftare, dessutom bör man undvika att gå på den. En låg klipphöjd ökar också slitaget på klippaggregatet och risken för skador genom stenslag. Det är även bra att undvika att klippa gräsmattan när det är som varmast och soligast ute då gräsmattan är känslig. 

För att väcka sin gräsmatta på våren kan krattning vara en god idé. Man bör dock inte kratta sin gräsmatta allt för tidigt på året eftersom rottrådarna dras upp. Istället bör man vänta tills gräset börjat växa och blivit grönt. Innan man börjar kratta gräsmattan så bör man ha dränerat den ordentligt. Att kratta gräsmattan är bra av både praktiska och estetiska skäl. Om man däremot har en gräsklippare som man klipper med mulchingteknik så kan gräset ligga kvar så att näringen återförs till jorden igen. 

I norra Europa bör man vid mulching av löv tänka på att endast en smärre del av löven faller före första frosten, medan en stor del av löven faller inom en kort tidsperiod därefter.

Mulching är ett klippsystem som innebär att gräset klipps flera gånger och finfördelat återgår till gräsmattan som gödning. Tekniken kallas också för multiklipp. Eftersom gräsklipp innehåller 80-85% vatten bryts det snabbt ner av naturen. Att tillämpa mulching ger därför inte normalt upphov till filtbildning. På senhösten eller under varma sommarmånader däremot, då gräset inte är i tillväxt, sker ingen eller mycket långsam nedbrytning. Det finns då en risk för filtbildning om mulching sker regelbundet. För att få ett lyckat resultat med mulching bör man tänka på följande:

• Jorden ska ha ett aktivt mikroliv, d.v.s. när gräset är i tillväxt och temperaturen i jordens ytskikt är minst 6°C
• Gräsytorna ska ha relativt lätta jordar där det finns goda grundförutsättningar för gräset att växa
• Klippningen ska vara frekvent

Vid mulching bör endast 1/3 av bladlängden klippas av vid varje tillfälle. Dock ska aldrig mer än 50% av gräsbladets längd klippas eftersom detta ökar risken för uttorkning genom den stora vätskeförlusten i plantan.

Det är viktigt att ha välslipade gräsklipparknivar när man klipper gräsmattan. Om gräsets snittyta är skarp minskar risken för såväl uttorkning som sjukdomsangrepp, jämfört med om snittytan är oskarp och fransig då grässtrået riskerar att dö. Detta på grund av att sjukdomar lättare angriper gräset, vilket i sin tur medför att gräsmattan blir brun och ogräs får fritt spelrum. En bra snittyta uppnås med skarpa knivar. 

När du ska så gräsmatta finns det några saker att tänka på. Det är viktigt att välja gräsfrön efter hur gräsmattan ska användas. Välj också efter var gräsmattan ska anläggas, om det är mestadels i skugga, sol eller på torra backar.

Vid sådd av ny gräsmatta är underarbetet mycket viktigt för att få ett gott resultat. Det är viktigt att bearbeta jorden ordentligt med en jordfräs och noga rensa bort allt ogräs. Man kan också fräsa ner torv så att jordens mullhalt ökar. Efter detta grundgödslar man med trädgårdsgödsel eller hönsgödsel. Ytan ska vara helt jämn och fri från sten, grova klumpar och rötter. Vattna sedan så att jorden är genomfuktad.

När det är dags att så börjar man med att lucka ytan med en kratta. Det är viktigt att det är vindstilla när fröet sås så att det inte blåser bort. När fröet är utspritt ska du mylla ner fröet genom att dra en upp-och-nervänd lövräfsa över sådden. Ytan ska sedan plattas till så att fröet får kontakt med jorden. Detta går att göras med en gallervälta eller, om ytan är liten, genom att trampa jämnt över sådden.

När fröna är sådda är det viktigt att vattna. Frön och jord måste hållas fuktiga i 3-4 veckor för att fröna ska gro och få rötter. När gräset har blivit ett par centimeter högt kan du gödsla det.

Klipp första gången när gräset är 6-8 cm långt. Klipp inte kortare än 4 cm den första tiden. 

Toppdressing innebär att sprida organiskt material övergräsmattanför att tillföra näring.

Man bör helst toppdressa sin gräsmatta under hösten innan den första frosten kommer. Det går också bra att toppdressa gräsmattan direkt efter den första gräsklippningen påföljande säsong.

Innan toppdressingen sker bör gräset klippas till tre centimeters höjd så att toppdressingen kommer ner ordentligt mellan stråna. Som toppdressing kan man använda fallna löv från träd och buskar. Under den sena hösten när de flesta träd och buskar har fällt sina löv kan man strunta i attkrattaupp dem och istället köra över dem medgräsklipparen.Efter klippningen låter man löven ligga kvar på gräsmattan. Om lagret är tjockare än en-två centimeter kan du använda en räfsa för att sprida ut löven.

Det går också bra att toppdressa med matjord eller torv. Även kompostmaterial fungerar utmärkt som toppdressing.

Vintervila är ett tillstånd förgräsmattan.Gräsmattan går in i vintervilan på hösten och vaknar långsamt under våren. När gräsmattan går in i vintervilan bör inte gräset vara för kort. Det ska inte heller finnas några lövhögar kvar på gräsmattan. På våren, när gräsmattan sakta vaknar, är det viktigt att inte börja bearbeta den direkt. Gräsmattan behöver tid, lugn och ro så att den kan återhämta sig efter vintern. När temperaturen i gräsmattan är kring 6 till 8 plusgrader på 10 centimeters djup är det lämpligt att börja arbeta med den.

I vår när gräsmattan har torkat upp efter vintern är det dags att komma igång med vårstädningen av tomten. Så snart gräsmattan väl har torkat upp är det många som skyndar sig att räfsa bort dött gräs, gamla löv, grenar och annat som ligger kvar och dolts av snön. Men var försiktig med räfsningen. Även om man tycker gräsmattan ser grå och död ut, så är det bra att vänta med att räfsa tills den blivit ordentligt grön