Varmkompost eller kallkompost - vad är bäst?

Att kompostera sitt trädgårdsavfall är något som har många fördelar. Dels blir du av med löv, kvistar och annat på ett enkelt sätt, dels blir du med tiden självförsörjande på näringsrik jord. Det finns olika typer av komposter och de fungerar på lite olika sätt. Kallkompost? Varmkompost? Vad ska man välja? Det beror på vad du tänker kompostera. För att få komposten att prestera på topp finns dessutom några knep som är bra att känna till.

Kallkompost, lämpligt för trädgårdsavfall

I kallkomposten komposterar du trädgårdsavfall: löv, kvistar och annat som kommer från trädgården. För en ovan betraktare kan den misstas för en hög med trädgårdsavfall direkt på marken, men en väl fungerande kallkompost är lite mer avancerad än så. Börja med att lägga ris och kvistar i botten. Sedan varvar du med trädgårdsavfall som löv, ogräs och kvistar och på det något kväverikt material som gräsklipp eller stallgödsel. Det går även att använda jord, men då tar nedbrytningen längre tid.

Så bygger du en kallkompost

För att skynda på nerbrytningen är det bra att begränsa komposten i sidled för att behålla fukt och värme. Nät, trätrallar eller flätade pilstaket är utmärkt att bygga kompost av. Eller så tar du helt enkelt bara färdiga pallkragar. Ställ tre, fyra stycken i höjd och vips är din kallkompost klar. Det är bra att ha två komposter, en där du lägger årets avfall och en dit du flyttar avfallet på våren för efterkompostering.

Syre och vatten, viktigt för kompostering

När kallkomposten blivit ca en meter hög ska den täckas med löv, halm eller flis. Toppa det hela med lite strö, sågspån eller torra löv. Viktigt att tänka på är att det inte blir för torrt. Torra och varma somrar kan du behöva vattna komposten emellanåt. Till våren ska komposten ”grävas om”, det vill säga blandas runt. Faller materialet sönder lätt är det klart att användas, annars lägger du den i kompost nr 2 för efterkompostering.

Ett par pallkragar blir en utmärkt kallkompost. Gör gärna två: en för kompostering och en för efterkompostering.

Varmkompost, när du vill kompostera matavfall

En varmkompost är en behållare som är isolerad för att bättre behålla värmen och hålla nedbrytningsprocessen igång, även när temperaturen går ner. Den är också skyddad mot råttor, möss och andra skadedjur, vilket gör att du här också kan kompostera hushållsavfall. Regeln för vad som kan komposteras är enkel: kan du äta det kan du också kompostera det. met, consectetur adipiscing elit. Mauris congue vulputate erat hendrerit tincidunt.

Kan du äta det kan du kompostera det. Men tänk på att skydda varmkomposten mot skadedjur.

Varmkompost – ett sätt att minska sopmängden

En varmkompost hjälper dig att minska sopmängden rejält och ger dig samtidigt den allra finaste trädgårdsjord – om du sköter den rätt, vill säga. Annars är risken stor att den både luktar och drar till sig flugor.

Tänk på att finfördela det du slänger i komposten, då går nedbrytningen snabbare. Ben och stora kärnor från exempelvis avocado tar lång tid att bryta ner. Sådant är bättre att kasta i vanliga soporna.

Balans – nyckeln till effektiv kompostering

Inte för fuktigt, inte för torrt. Balans i komposten är A och O. Men inte bara vad gäller fukthalt – även balans mellan kväve och kol är viktigt för att varmkomposten ska fungera bra. Det mest kväverika du kan hälla i din kompost är urin, följt av köttavfall och gräsklipp. Det mest kolrika är sågspån, tidningspapper och torra löv.

Blir komposten för våt kan du lägga i rivet tidningspapper eller träflis för att torka upp. Är den för torr vattnar du. Täck ytan med lite kolrikt strö – då håller du även flugorna borta. Det går också bra att använda sågspån, torra löv, flisade grenar, gammalt gräs, hackad halm och liknande. Rör om ibland så får du in mer syre, vilket snabbar på nedbrytningen.

En varmkompost är isolerad för att hålla temperaturen bättre. Den är även skyddad mot skadedjur.

Var ställer man komposten?

En kallkompost kan placeras nästan var som helst – det enda som är viktigt att tänka på är att undvika direkt solsken eftersom solen riskerar att torka ut den. Samtidigt vill man åt värmen som solen ger, så en lite halvskuggig placering är att föredra. Det är också bra att placera komposten så att den blir fuktig av regnet.

Kompostering – en livsstil

Det kan verka som en hel vetenskap att kompostera, och på sätt och vis ÄR det det. Nedbrytningsprocessen involverar mikroorganismer, bakterier och svampar, men också larver och maskar. Att kompostera är ett intressant sätt att lära sig om hur naturen fungerar, hur den tar tillbaka det som den en gång har givit. Att skaffa kompost är att bli en del i naturens kretslopp.

En kompost mår bra av att grävas runt i emellanåt. Då kommer nytt syre till som sätter fart på processen.